Jaha, så var det avklarat. Nu har jag gjort det två gånger! Sprungit Göteborgsvarvet.
Vi (både Syster Lillan, storasyster och jag) åkte till Gbg. Strålande sol och 25 grader varmt. Perfekt...om man var publik, men det var man ju inte.
Jag startade först 14.24, sedan storasyster 15:05 och Lillan 15:34. Tyckte det kändes tungt redan från start, benen ville inte alls som jag. Fick kämpa för att få dem framåt, sen efter ett par km hängde de med lite bättre. Tyckte att det flöt på ganska bra. Inte sååå mycket kryssande mellan folk, men det var en del från västra götalands regionen som inte riktigt hade lyssnat på att man ska hålla till höger om man vill ta det lugnare. Eller så tyckte de att de PROMENERADE så fort att det fortfarande var ok att hålla till vänster.
Sprang på och tyckte inte att broarna var värst. Det jobbiga kom efter avenyn, men då var det skönt att räkna km som var kvar.
Hade som mål att komma under 1:50.....När vi passerat mållinjen sa Garmin 1:50:55, men med en uppdatering hemmifrån sa Tidtagningen 1:51:03. Kände mig besviken. Gick på massage. Fick massage på lårmusklerna.Massörerna gav 3min/besökare, så det gick fort.
Ställde mig för att heja fram systrarna ca 200m. från mål. Stod inte där så länge men hann och se flera stycken som kollapsade. En man var riktigt illa, okontaktbar, kunde inte gå själv, svarade inte på tilltal, men inte avsvimmad. Sjukvårdarna gjorde ett jättejobb och hade fullt upp.
Systrarna sprang nästan samtidigt in i mål.
Lillan och jag hade våra knän att bråka med och Storasyster hade en tokig höft.
Men det var tre rätt nöjda systrar som åkte bilen hem den lördagskvällen!
När vi senare gick in och tittade hur folk sprungit, kollapsat och försämrat sina tider, kändes det inte så tokigt att jag hade förbättrat min tid. Trots att jag inte klarade 1:50!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tänk. Min syster. En kändis.
Skicka en kommentar