Syster Mellan: Snabbpass

Slutade jobbet strax efter 19. Hem bytte om, man och döttrar hoppade på cyklarna och jag sprang. Grannarna pikade...hon som springer,ja,ja. Sa att vi bara hade råd med tre cyklar så en var tvungen att springa, de fick i allafall tyst på dem, förutom någon som skrattade ;)
Sprang fort, eller sprang fortare än vanligt träningspass, kändes som jag behövde blåsa rent rören, eller vad det nu är man säger.
Familjen hängde med bra, fast på cykel då.
Första km: 4:53
andra: 4:56
tredje: 4:45
(3km, tid 14:36 ,4:51/km, snittpuls:159)

Ont i magen lite efter starten, hade nog lite för brått iväg, skulle nog gått på toa. Vet inte om det är som med korna, när jag närmade mig hemmet så gick det lite fortare. Hem och toa....
Nu blir det ev. bara ett pass till innan söndag, får se hur knä och kropp håller

Syster Lillan: ladda upp? Trappa ner?

Ja vad gör man för att springa som bäst på söndag? Jag tog i alla fall en kvällstur nu.

Störande nog tappade Garmin 100 meter någonstans!? och det pep liksom inte där det brukar pipa. Jag kände mig långsam och trött. Men sprang ganska bra för mig ändå.
Tokigt nog gick 2:a km gick på 5:09!!! Är det möjligt? 4:e på 5:59... men det är de förbaskade trapporna som sabbar tiden där.

Stoppade klockan efter 5 km och ner-joggade sista biten hem.
5:33 i snitt. (om jag lägger på de tappade 100 skulle jag hamna på 5:27, men så är nog olagligt att göra. Kungen har sagt det.)
Glömde pulsmätaren, men den var nog ganska hög idag.
Knäna finns där men gör inte galet ont.
Burr. Dags att duscha.

Syster Mellan: ONT.....

Aj,aj, nu är det inte bra. En vecka kvar till tjejmilen och höger sida vill inte alls som jag vill! Känns mest i skinkan. Känns när jag går, står ,sitter och springer. Ska verkligen försöka stretcha ut musklerna? ....eller iallafall stretcha. Smörjde med zon innan passet idag, men tog ingen alvedon. Det går att springa, men det tar liksom emot. Benet hänger inte riktigt med ända fram. Det känns från knät och till ryggslutet. Är det ischiasnerven kanske? Det blev en liten sväng på 9km och en snittpuls på 148. Ganska så lugnt.

Syster Lillan: Pippi, Bamse, Karl-Alfred

Bygger. Lite Belgian Blue-aktig nu, för jag har minsann tränat styrketräning två gånger den här veckan. (kl 7 på morgonen, nästan natt ännu då)
Löparknäna vilar. Hoppas bara de orkar bära alla de nya musklerna jag fått.

2 km löpning på band blir det förstås, som uppvärming. För en gång skull känner jag mig motiverad att styrketräna. Så att jag kan springa mer!

Idag kom jag ihåg att köra lite armar också, sparrisarna. Efteråt skakade jag så jag knappt fick mascaran på plats.

Syster Mellan: KM på landsväg

Tisdag: ösregn, blåsigt. Var ute på jobbet några timmar på em. Alla var genomvåta och kalla när vi kom in. Inte allas upplagd för någon löpning idag. Bestämde att om yngsta dottern inte ville, då hoppar nog jag också. Hon ville! Det hade i allafall slutat regna men blåsten höll i sig. Dottern startade först och sprang sina 800m. Tror att hon sprang fortare sist, men nu var det ju vind också. Dax för start...Oj,oj båda tjejerna som slog mig i Ljungskile är med. Nu ska vi tampas i 7,2km. Starten gick, försökte hänga med den ena av tjejerna och en av killarna som jag vet är lite bättre än mig. Vid 2km fick jag släppa, för hög fart för mig. Blev en lucka, men inte så jätte stor. Någonstans vid 5km, var jag ikapp tjejen igen, försökte komma om, men orkade inte riktigt. När det var ca 1,5km kvar kom en liten uppförsbacke, ökade lite och kom om. Visste inte hur nära bakom hon låg, ville inte kolla över axeln. I en skarp kurva, sneglade jag lite, hon var iallafall inte precis bakom. Nu gäller det, försökte hålla tempot, ont i magen, fasen vad byxorna sitter hårt...Inte långt kvar, där står mamma och dottern och hejade på, dottern springer med en bit, tar de sista krafterna och springer mot mål. Blir påhejad av killarna som redan gått i mål. Ökar och springer i mål. Jag gjorde det. Revanch från Ljungskileslingan. YES!

Sträckan 7,2km
Tid: 33:36
Känsla: Nöjd, Glad, Lycklig

Syster Lillan: rehabhöst?

Världsbästa Syster Mellan satte världsrekord - nästan! Fantastiskt :)
Snart väntar tjejmilen. Banan är visserligen flack och skulle kunna vara bra för nya rekord, men det är också nästan 28 000 som springer, så trängsel kan leda till bottentid. Kanske mer ett kul lopp än ett persbästa-lopp.

Jag hade satt under 57 som mål. Men har övergått till "slå förra årets tid" 59:05.

Gav mig ut i mina FiveFingers förra onsdagen, men lyckades bara ta mig 2 km. Framfotsben som gjorde galet ont satte stopp för mina tänkta 5 km. Har ont ännu. Känner att det är en led (ben?) som har fallit ned. Stort behov av att öka styrkan i fötterna om jag ska springa barfota.

Jahapp: Slipper ALL knäsmärta när jag springer barfota. MEN får galet ont i ena foten.

Tog en morgontur i vanliga pjucken i lördags. Trött kropp. Morgon är ju inte min grej. Sprang iaf knappa 5,5 km i långsam 5:54 fart.

Igår hade jag tänkt springa, men bordet var dukat när jag kom hem. Och vinet var upphällt.
Mannen..maken ;) stack ut på en skaterunda efter maten och jag körde hemma-friskis-dvd Core-pass. Med en liten tumsugare som gärna ville testa mig som bro/tunnel under övningarna.

Idag blev det en tur på jobbet, fick zickzacka mellan fåren som hade placerat ut sig på vägen. Herden (säger man herde nuförtiden??) satt och solade med sin vallhund strax bredvid. Hunden låg på helspänn och längtade nog efter att få kontroll på fårskallarna. Sprang de första 3 km i 5:27-5:28 fart. Fattar inte att jag orkade hålla 5:26 i 5 km innan sommaren. Inte en chans idag. Slutade med 5 km i 5:38 fart. Ok för mig.

Dags att bestämma vilket träningskort jag ska ha. Musklerna bygger inte sig själva tydligen. Och knäna känns av dagligen nu. Blä. Styrketräning.. hur ska jag känna glädje inför det. Hoppas verkligen att det dyker upp ett sex-pack på magen efter två veckor, så jag kan hålla motivationen uppe!

Syster Mellan: YES!!!

Så, nu har jag också gjort det, sprungit Midnattsloppet. Sprang sista passet innan i tisdags, sen blev det för mycket som kom emellan (och kanske var det tur det).

Lördag morgon smörjde jag med Zon på lår och skinka. Hmm, packade ner både Zon och alvedon. Smörjde en gång till innan vi satte oss i bilen och åkte till Gbg.
Gick lite runt och kollade, smörjde en sista gång innan det var dax att gå och ställa sig i fållorna, svalde två alvedon och gick till fållan. Kändes lite jobbigt att ställa sig i 1C. Borde nog ha tränat lite bättre, alla kommer att vara supersnabba, hua...Värmde upp, försökte stretcha ut musklerna på högersidan. Starten gick, ja nästan ingen löpning de första metrarna, men det släppte ganska snart. Kändes helt ok, hängde med ute på högerkanten, såg inga km märken, men de skulle tydligen ha stått där. Garmin pep till men jag vågade inte kolla hur det låg till. Sprang första uppförsbacken, inte så farligt, andra, ja den var lite värre. Såg 9km markeringen, jag har krafter kvar.... Stora Syster hade sagt att det var en extra sväng i slutet, såg målet...kommer extra svängen snart....ok hade tydligen redan passerat den, ökade och sprang förbi mannen framför. In i mål, tittade på klockan, visste att jag startat den lite innan startlinjen och stängt av den lite efter mållinjen. Hade jag klarat 48min???Garmin sa 47;42, va är det sant? Ringde hem till mannen, han ringde upp efter en stund. Tänk om Garmin hade helt fel, vågade inte tro på den. Han hade kollat resultaten på hemsidan 47;37. Yes! jag klarade det. Placering 118 bland alla tjejer och i k40 plac 17 . Helnöjd! Väl hemma(vid 1:30) efter dusch, var det helt omöjligt att somna, vid 6-7 tiden gick jag upp och hämtade en ljudbok och la mig och lyssnade på den. Det gick inte att sova. Måste väl vara endorfinerna! Tror att det var samma efter Gbg-varvet. Nu är det iallafall snart dax att sova, hoppas det går lite bättre i natt.

Idag har jag varit ute en sväng med båda döttrarna 3km (i 6km fart). Högersida ganska ok. Nu blir det vila fram till tisdag.

Syster Mellan: Väntar...

Jaha, så har Lillan klarat av Midnattsloppet, på lördag är det min tur. Eller just nu känns det mer som otur. Börjar skava i halsen, höger sida är inte ok och jag är jätte trött hela tiden. Men, men det rättar säkert till sig till på lördag, visst? Tog en tur i lördags och en kortis i söndags och så en 5,5km i går, kanske blir det en kortis i morgon också, bara för att hålla igång benen.
I går var det lite motigt, tyckte allt var emot mig, tröjan luktade häst, och skorna luktade apa och själv kände jag mig som en elefant,värsta cirkusen, men när jag väl kom ut så var det helt ok. Visst kändes höger sidan men inte värre än vanligt. Jag tog det lugnt och njöt av att få komma ut och känna små regndroppar, härlig luft! Nu ska jag försöka ladda med lite sömn, försöka äta rätt och bara ta det lugnt, hoppas det funkar....

Syster Lillan: Taktik 4

Zon på båda knäna. En alvedon, en ipren. Jahapp, nu har jag "laddat"?!
Cyklade till starten tillsammans med en kompis. Hamnade dessutom i samma startgrupp.

Otåliga trampade vi lite hit och dit på SATS uppvärmning. Men vad nu min Garmin letade sateliter, eller det vill säga - den hade hittat sateliterna men ville inte starta tidtagningen. PANG där var det vi. Utan tidtagning.
Fick igång klockan efter 200? 300? 500? meter. Kunde iallafall kika på km-farten dåochdå.

Gled ifrån min kompis direkt i folkhavet. En enorm joggangande neonhord.
Min mentala bild kom tidigt. Stäppen, nomaderna som löpande letar efter ny boplats.
Lätt att frammana när värmen är stark och luftfuktigheten hög.

Trångt, men lyckades undvika alltför hårda armbågar. Hittade min kompis efter ett par km. Tog rygg på henne. Sprang förbi hemma - man och barnen på balkongen. Men fullt upptagna med annat!!? Fick ropa mig till hejaropen.
En granne stod med vattenslang som jag sprang igenom. Nådde 5km-skylten - nu var det dags för stigningen upp mot Sofia kyrka. Joggade upp, spänd på om knänt skulle vägra. Många gick. När man närmar sig kyrkan kantas vägen av marshaller och högst upp sjunger en kör gospel. Var lite för trött för att njuta av sången när jag nådde toppen. VARM men knät ok.
Drack en klunk vatten vid stationen som kom vid 7 km, svalkade händerna.
Folkungagatan kändes lång, men nu närmade sig slutet. Upp mot mosebacke, joggade upp men inte så fort. Lite trångt. Högst upp kände jag att det fanns ork kvar, knät ok, kände mig fräsch ännu, trots att svetten rann.

Sista kilometern - sprang ikapp min kompis och vi orkade öka på det lååååååånga upploppet på Hornsgatan, sprang i mål tillsammans. Hoppades på 58, men slutade på 59,37. Nöjd ändå.
Ser på Garmin att det är i uppförsbackarna jag tappar tid. Fler Midnattslopp=Backträning!
Det verkar som om tiderna generellt är långsammare i år. Förra årets tid 1:01:50 placerade mig då på plats 3067. Den som sprang på den tiden i år hamnade på plats 2538.
Årets tid gav placering 1947.

Läser efteråt att många blev knäckta av värmen. Två som dog. Ambulanserna hördes här och var i slutet. Vattenmuggarna tog slut. Sjuktälten var välanvända. Det mest kaotiska lopp sen Midnattsloppet startade.

Syster Lillan: Vem springer?

Inte jag. På en vecka.

Fast starta ska jag göra. Sent ikväll. Midnattslopp. Håll tummarna för knäna. Två backar som kan ta knäcken på knäna. Vet inte vilken takiktik man borde ha.

1. stanna hemma. Loppet går precis utanför vår franska balkong. Vin och hejaramsor.

2. fivefingers - önskar jag tordes, eftersom smärtan i knät inte finns när jag springer barfota. Men jag har bara tagit 7 km på grus, så 1 mil på asfalt känns för vågat.

3. Springa och ev. bryta. Blä för att bryta.

4. Springa fort, slå förra årets tid (1:01)



Ska ta värktablett och zon på knät. Siktar på taktik 4!

Syster Mellan: Halvdöd

Idag följde yngsta dottern med. Hon cyklade och jag sprang. Lovade att det skulle gå mest på platten, fick några arga blickar under passet, lite uppför blev det ju förstås. Såg två huggormar på vägen, en måste ha varit en unge. Fick ropa till dottern så hon inte skulle köra på den. Det kändes bra idag, det onda kom inte förrän vid 7-8km, valde att gå sista backen för att skona högersidan.
Hoppas Lillan och jag kan ta en sväng i morgon också!

Måste nog ha sprungit så jag var halv död, för snittpulsen ligger på 87 (enligt Garmin), eller så har jag blivit så otroligt tränad ;), tror mer på utmattning eller dåliga batteri i pulsbältet.
Var i allafall ute i 55:11 och sträckan blev 10,45 snitt på 5:17/km, om nu inte det också är fel.....

Syster Lillan: Inte mycket att säga..

Japp. Jag smög fram i FiveFingers.




















Någon brevid smyger inte..


















(Vem som flåsar som ett dragspel känns ointressant tycker jag)

Syster Mellan: Systerjogg

Söndag morgon, skickar sms till Lillan vid 7, hon är på gång. En halvtimme senare sticker vi ut på rundan. Möter ingen, allt är lungt, några får bräker. Lillan springer i sina fivefingers, hörs inte ens att hon sätter ner fötterna. Jag låter som värsta elefanten. Inför sista uppförsbacken ökar jag på lite, när vi båda är uppe, tycker Lillan vi ska vända och springa tillbaka samma väg....vi som nästan var framme, men ok. Vänder och springer tillbaka. Efter 6km stoppar vi. går ett par steg, men börjar strax att springa igen. Sträckan idag slutar på 7,11 vi sprang i 40:26, snitt 5:41/km, snittpuls på 142.

Syster Mellan: Ingen bra start

Ja, jag tar väl en runda idag också. Telefonen urladdad, kanske kan jag ta dotterns batteri, nä det var inte samma, stoppar i mitt sim kort och mitt minneskort i hennes telefon. (Barnen kunde ju inte vara ensamma utan att kunna nå mig) Knappar in pin koden, fel , försöker igen, fel, dottern tar telefonen och försöker, fel....telefonen måste ha puk koden, letar, försöker via nätet, lyckas inte....tröttnar efter ca en timme utan resultat. Tar dotterns telefon, hennes sim kort och mitt minneskort. Funkar ju, barnen kan ringa och jag kan lyssna på saga när jag springer. Känns tungt att sticka ut nu....

Första km är trög, Garmin säger att jag inte har sprungit 1km, konstigt det brukar ju vara här, andra km går lite lättare, sen kommer jag in i lunken lyssnar och springer. Lyssnar just nu på Beckmörker, ganska bra. Kommer hem efter 56min, nu känns allt lite bättre.
Sträckan blev 10,31 ett snitt på 5:27/km, en snitt puls på 148, helt ok.

På em åkte vi till Telia och fick puk koden. Ordningen återställd!

Syster Mellan: Sommarregn och löpning= härligt

Springer på morgonen och åker iväg under dagen, kommer inte hem förrän sena kvällen. Men idag är jag hemma och ska försöka komma ihåg vad som hänt.

Tisdag 3/8. Lillan kom in till stan och vi tog oss ut till bulid. Sprang 2km tillsammans, sen tog jag en sväng med några backar, Lillan tog den lite plattare vägen. Vi strålade samman och sprang sista biten tillsammans.

Sträckan blev 5,04km
Tid 26:40
snitt 5:17/km
Snittpuls 146
maxpuls 162

Onsdag 4/8 gick vi upp vid 4 tiden och familjen åkte till Norge. Vi åkte runt Hardangervidda. Otroligt fint. Tänk och springa backträning här! Var hemma sent!
Torsdag 5/8. Efter att ha suttit i bilen i många timmar dagen innan, kändes det skönt att få komma ut och röra på sig. Ville känna om högersidan höll för lite längre sträcka. Sprang en runda på Bulid, vid 8km så kändes det inte så mycket i högermusklerna längre. Kanske behöver de en ordentlig uppvärmning, innan det onda släpper.

Sträcka 10,37
tid 55:22
snitt 5:20/km
snittpuls 154
maxpuls 175

Fredag 6/8 Ösregn! Sms till Lillan, ska hon med på en tur? Eftersom hon han blogga innan mig förstår ni att hon hängde med. Regnet lättade lite, var faktiskt ganska skönt att komma ut. Lätt luft, fast det var inte så många andra ute på löparbanan precis....
Jag har ju inga fivefingers (än) så mitt val var lätt. Sprang i mina klumpiga skor. orkade spurta lite i sista backen, stannade och pustade lite, Lillan kom ikapp. Sprang tills Garmin sa att det var 5km (iallafall för vissa).
Tid 28:16
snitt 5:39
snittpuls 140
maxpuls 164

Skönt att ha gjort passet. Det blir en bra dag trots regnet. Säkert blir det bättre väder alldeles snart!

Syster Lillan: systerjogg

Koko-koko-koko gökuret i telefonen ringer. Klockan är 7. Går upp, kikar ut, regnet smattrar mot altanen. Går och lägger mig igen.
Telefonen piper. Sms från Mellan. Jaha, hon vill alltså ut trots regnet.
Masar mig motvilligt upp, jaja, jag får inte vara sämre.

Möter upp Mellan. Velar om vilka skor jag ska välja.
Äh, jag kör bara FiveFingers!
Vi springer första km i 6:07, men ökar och håller oss under 6-tempo resten. Det går lätt att springa framfot (eller om det nu är mellanfot) med skorna. Efter någon km tänker jag inte på det längre. Kanske lite mer uppmärksam på sniglar och grodor :).

Mellan rusar uppför sista backen med lätta steg. Mina vader känns stenhårda, jag rusar inte. Men knät är helt smärtfritt!!!

Vi lägger på några meter för att komma upp i 5 km. Tjoho. Rekord i FiveFingerskorna!
Hamnar på ett snitt på 5:47. Nöjd med det! Snittpuls 163, max 181.

Retsamt nog hamnar min runda på 4,98 och syster Mellans på 5.01 ;P

Syster mellan: Danmark och Holland

Vi tog oss en lite semester ner till Danmark, Tyskland, Holland. Såklart var springskorna med. Så här i efterhand så hade det ju gått lika bra (eller bättre) utan skor.

Danmark Römö: Efter en natt med ganska lite sömn, på ett vandrarhem, tog vi oss till den lååånga stranden. Övriga familjen tog frukost, men mamman var bara tvungen och pröva löparmöjligheterna på stranden. Vi var ganska ensamma så det var lätt att ta sig fram. Sprang längs vattnet. Det var många små bäckar så jag kryssade och hoppade endel. Gick ganska ok. Efter 2km kom en stor gul skyllt och svarta flaggor, fanns inga folk på den sidan av stranden. Kollade aldrig vad det stod på skylten utan fegade och vände tillbaka. Familjen väntade och vi tog ett uppfriskande bad och värmde oss sedan i solen. När vi skulle åka var det betydligt fler bilar och folk än när vi kom. Vi fick kryssa oss fram.

Ja, så har vi då rest genom Tyskland och kommit till Holland. Bor på hotell med havsutsikt, härligt.
Även här ville jag ju så klart pröva strandlöpning. HÄR blev det SANDlöpning.
Hua, trodde aldrig att jag skulle komma någon km framåt. Blåst och mjuksand, ingen sol som värmde var det heller :( Tog mig 2km åt ett håll. Gick i över 6km fart. Stannade och tog av mig skorna. Sprang tillbaka, villken skillnad!!! Vet inte om det var vinden, skorna eller hotellrummet som gjorde att det gick så mycket bättre på väg tillbaka.

Så, nu är vi hemma igen. Blev ett litet snabbpass. Sprang 15x15x15. Hem, dusch, frukost och så iväg till svågern och hans fru.